Hörde ni hans tal, vår konungsliga monark, hörde ni hans födelsedagstal? Det var precis innan jag skulle lägga mig igår som jag slog på radion, det var så sent, kanske drömde jag, men så här talade han, vår konungsliga höghet, hans högt vördade majestät, så här tycktes mig hans röst:
"Högt vördade medborgare, tack för era gratulationer! Tack för er uppskattning, på intet sätt är jag den värdig. Jag står här blott som en symbol för vår nation, för vår demokrati, för vårt stolta land. Så gratulera hellre er själva till att ni kan bo i detta land, ett av världens tryggaste länder, en av världens modernaste och mest välfungerande demokratier. Det är nu ca 200 år sedan min förfader hämtades hit för att regera över detta land, dess sol, dess himmel och dess ängder gröna, och till hösten firar vi fantastiskt nog 200 år av fred, något nästan unikt i världshistorien. Men det är inte min förtjänst, ej heller mina förfäders förtjänst, att detta land under 200 år har utvecklats från ett patriarkalt adelsstyre till en folkligt styrd demokrati. Så tacka era vänner, tacka medborgarna omkring er, tacka era egna förfäder som med sin kamp har gjort detta land till ett där alla kan vara fria, alla kan vara jämlika, alla kan få en chans att utveckla sig och sina gåvor.
Men samtidigt som jag är stolt över att få stå som symbol för denna nation så är jag orolig idag. Därför att allt det som vi har byggt upp är hotat. Så många vill verka för att denna nation inte skall vara en nation för alla utan bara för vissa. Så många sätter upp skrankor som ras, etnicitet, kanske till och med ekonomi och arv.
Därför vill jag bara säga detta: Vi är alla invandrare! Jag själv stammar från en fransk familj, min hustru från en brasiliansk och tysk. Vi är alla bastarder! På vägen är vi uppblandade av alla möjliga folk och raser, till oigenkännlighet obestämbara. Vi är alla oäktingar! På ingen födelseattest finns någon garanti för faderskapets äkthet. Vi är alla flyktingar! Blott tillfälliga gäster på denna vår jord, resenärer mellan födelse och död. Men vi är alla människor! Till förväxling lika i vår längtan och strävan efter lycka. Så det som gör oss till svenskar är ingenting annat än vårt medborgarskap, ett medborgarskap som inte innebär något annat än en respekt för vår demokrati, för vår gemensamma frihet och vårt gemensamma ansvar. Det är det enda som krävs av oss för att vi ska kalla oss svenskar.
Det anstår oss inte att tala om någon rätt här. Vi har inte rätt till denna sol, denna himmel och dessa ängder gröna. Vi vet att vår rikedom bygger på utnyttjande av andra folk, direkt och indirekt genom historien, vi vet att vi genom våra liv förgiftar våra vatten, utarmar våra jordar, hugger ner våra skogar, plundrar våra berg på dess mineraler. Det är inte rätt vi ska prata om, det är ansvar. Det är ansvar för vår sol, vår himmel och våra ängder gröna, för vår demokrati, för vår likhet inför lagen, för vår frihet och för våra barns framtid som är det som vår medborgerliga plikt ska handla om."
Så talade han tycktes det mig, vår kungliga höghet, vår högt vördade monark, och jag somnade så gott, men vaknade till nyheterna om någon demonstration i Jönköping som fick mig att förstå att jag bara hade drömt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar